Platta på mark – guide till uppbyggnad, isolering och dränering

Så bygger du en hållbar platta på mark

En platta på mark är en robust grundlösning för villor, garage och mindre flerbostadshus. Den fungerar utmärkt om marken är rätt förberedd och fukten hålls under kontroll. Här får du en praktisk genomgång av uppbyggnad, isolering och dränering – samt vanliga misstag att undvika.

Översikt och förutsättningar

En platta på mark är en gjuten betongplatta som vilar på ett kapillärbrytande och dränerande lager (ofta makadam) med isolering av cellplast under och längs kanter. Rätt utförd blir den fuktsäker, energieffektiv och stabil. Fel i markarbete, dränering eller isolering ger däremot risk för sättningar, kallras och fuktskador.

Börja alltid med en markundersökning. Kännedom om jordart (lera, sand, morän), grundvattennivå, radon och frostförhållanden avgör dimensioner för dränerande lager, isolertjocklek och behov av radonskydd. Planera också hur regn- och smältvatten ska ledas bort från huset.

Markförberedelse och dränerande lager

Markarbetet avgör livslängden. Målet är att skapa en jämn, bärig och dränerande bädd med rätt nivåer. Geotextil (markduk) placeras mot undergrunden för att separera jord och krossmaterial. Därefter läggs makadam/kross i lager som packas.

Schakta till frostfritt djup och ner till bärig mark. Ta bort matjord och organiskt material.
Lägg geotextil och fyll på med makadam (t.ex. 8–16/16–32) i omgångar. Packa varje lager med padda.
Säkerställ fall från huset: minst cirka 1:20 första tre meterna i markytan.
Placera dräneringsledning runt grundens utsida på rätt nivå med filterduk och dränerande omfyllnad. Avsluta till dagvatten eller stenkista enligt kommunens regler.

Kontrollera packningsgraden visuellt och med stickprov. Ojämt packad bädd ger sättningar och sprickor i plattan. Tänk också på att planera för genomföringar (vatten, avlopp, el) i detta skede för att undvika sena ingrepp.

Isolering och kapillärbrytning

Kapillärbrytande lager hindrar markfukt från att sugas upp i betongen. Makadamet skapar denna brytning. Ovanpå läggs cellplastisolering (EPS/XPS). EPS används ofta i mark; XPS kan väljas vid högre fukt- eller lastkrav. Isoleringen minskar värmeförluster och motverkar tjällyftning.

Isoleringen läggs i två skikt med förskjutna skarvar för att undvika köldbryggor. Kantisolering runt plattans utsida (perimeterisolering) skyddar mot frost och kallras. Vid planerad golvvärme krävs ofta större isolertjocklek för att hålla värmen uppåt. Under bärande väggar och pelare dimensioneras extra för styvhet, ofta via en kantbalk (kantförstyvning) där mer betong och armering koncentreras.

Glöm inte syllskydd: ett fuktskyddande skikt (syllisolering/bitumenpapp) mellan betong och träsyll hindrar fuktvandring in i väggarna.

Armering, installationer och radonskydd

Armering fördelar laster och minskar sprickbildning. Vanligt är armeringsnät på distansklossar så att rätt täckskikt av betong uppnås. Förstärk med dubbla nät eller extra stänger där punktlaster uppstår, exempelvis under bärande innerväggar, pelare och vid garageinfarter.

VVS- och elgenomföringar dras oftast i plattan. Fäst rör och golvvärmeslingor enligt layout och gör provtryckning innan gjutning. Radon hanteras med radonduk under plattan och/eller radonsuganslutning. Tätning kring rör är avgörande för att undvika luftläckage och fuktinträngning.

Kvalitetskontrollera:

Att armeringen har rätt överlapp och är uppallad med distanser (inte ligger på cellplasten).
Att rör är provtryckta och dokumenterade innan betongen kommer.
Att radonduk är hel, ordentligt överlappad och tejpad enligt anvisningar.

Gjutning och eftervård av betongen

Vid gjutning ska betongens konsistens passa konstruktionen. För blöt betong ökar risken för separation och sprickor, för styv gör den svår att packa. Vibrera betongen försiktigt för att undvika håligheter runt armering och rör. Kontrollera nivåer med laser och dra av ytan i sektioner.

Glätta ytan när betongen ”bär”, särskilt om den ska vara färdigt golv eller underlag för klinker. Eftervattning och täckning (plast eller curing) minskar krympsprickor och ger högre hållfasthet. Lämna rörelsefog mot väggar och runt genomföringar, samt montera kantlist där det behövs för att undvika ofrivilliga sprickor.

Tänk säkerhet: betong är frätande – använd handskar, glasögon och stövlar. Lyft och hantera armeringsnät med rätt teknik och hjälpmedel. Se till att tillfälliga arbetsytor och schaktkanter är stabila.

Vanliga misstag, underhåll och när du bör ta hjälp

Fel syns ofta först efter inflytt. Följande misstag återkommer:

Otillräcklig packning av makadam – ger sättningar och sprickor.
Avsaknad av kapillärbrytande lager eller bristfällig isolering – leder till fukt och kallras.
Dåligt fall från huset och igensatt dränering – vatten blir stående mot grund.
Armering direkt mot cellplast – för litet täckskikt och korrosionsrisk.
Ingen eftervattning/härdning – ökad krympsprickbildning.

Planera för underhåll. Håll rensbrunnar till dräneringen åtkomliga och spola ledningar vid behov. Kontrollera markfallet runt huset årligen, särskilt efter tjälsäsong. Inspektera synliga fogar och genomföringar för tecken på fukt. Misstänker du problem kan en fuktmätning i betong och inomhusluft samt kamera/spolning av dränering ge svar. Vid äldre hus kan dränering och tilläggsisolering av husgrund vara en effektiv åtgärd för att komma till rätta med återkommande fuktbesvär.

Ta hjälp av fackman när markförhållandena är osäkra (lera/organisk jord), när plattan ska bära tunga laster eller när du planerar golvvärme och radonskydd. Begär en fuktsäkerhetsprojektering och kontrollplan. En platta på mark som är rätt uppbyggd från första spadtaget håller i många decennier med minimalt underhåll.